Skolbiodagen under BUFF 2026: Lärdomar, tankeexperiment och klassrumsmetoder

Den 10 mars samlades film- och skolvärlden på biograf Panora i Malmö för Skolbiodagen under BUFF 2026 – den årliga nationella branschinvigningen och startskottet för alla som arbetar med film i skolan. Arrangörer var BUFF, Film i Skåne, Filmregionerna, Svenska Filminstitutet och FOMP.

Filminstitutets vd Anna Croneman inledde med ett tankeexperiment om filmens betydelse och en utblick mot Frankrikes storsatsning på filmpedagogik. Därefter fylldes dagen av samtal om hur film kan bli en väg in i läsning, konkreta metoder för klassrummet, möten med filmskapare och distributörer – och en påminnelse om att visuell läskunnighet är en demokratifråga.

Här är våra viktigaste lärdomar från dagen.

Anna Croneman inledningstalar

Anna Croneman, VD Svenska Filminstitutet talar på Skolbiodagen under BUFF 2026

Filminstitutets vd Anna Croneman inledde Skolbiodagen med ett tankeexperiment. Publiken ombads tänka på en film från barndomen som fortfarande betyder något – och sedan föreställa sig att en diktator raderar den. Inte bara från ditt minne, utan från allas minne, från arkiven, från hela vår kultur. I slutet av talet återvände Croneman till experimentet, men nu med en annan fråga: vad hade det betytt om filmerna aldrig hade blivit producerade – om Sverige inte hade haft en nationell filmpolitik som gjorde dem möjliga?

En viktig nyhet är att biografer nu rapporterar in antalet skolbioelever i Bioguiden, vilket för första gången ger en tillförlitlig nationell statistik. Vid senaste mätningen 2022 uppgav 104 kommuner att de organiserade skolbio – men bilden har hittills varit fragmenterad. Den nya datan ska ge bättre underlag för strategiska beslut.

Croneman lyfte också ”Filmlistan – boken på bio”, som utgår från Skolverkets och Kulturrådets läslistor och kopplar filmvisningar till läroplanen med tillhörande pedagogiskt material. Samtliga filmer i Filmlistan är tillgängliga på skolbio.

Som internationell utblick pekade hon på Frankrike, där det nationella programmet ”Ma classe au cinéma” (”Min klass på bio”) drivs av CNC, det franska filminstitutet, tillsammans med Utbildningsministeriet. Programmet når enligt Croneman cirka två miljoner elever per år, motsvarande runt 16 procent av alla elever i det franska skolsystemet, och eleverna deltar i minst tre visningar per läsår.

Från och med i år skruvar Frankrike upp ambitionsnivån rejält. Planen framåt innehåller 15 åtgärder inom fyra huvudområden som ska reformera utbildningen i film och rörlig bild – bland annat ska film- och bildutbildning integreras i alla elevers skolgång och elevernas kritiska blick på media stärkas. Frankrike har avsatt 8 miljoner euro i extra finansiering för detta.

Croneman avslutade med en uppräkning av svenska filmer som präglat det gemensamma medvetandet – från Fanny och Alexander och Fucking Åmål till skolbioraketer som Tsatsiki och Comedy Queen – och landade i frågan: vad hade det betytt om de aldrig funnits?

Filmlistan – boken på bio

Fatima Khayari från Svenska Filminstitutet berättar om ”Filmlistan – boken på film”

Under dagen presenterades också Filmlistan, Filminstitutets läsfrämjande skolbioprojekt. Filmlistan innehåller 23 filmer och utgår från de 250 litteraturtitlar som Kulturrådet och Skolverket tog fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. Filminstitutet har valt ut filmatiseringar som håller måttet och som finns tillgängliga för skolbio. Till varje film finns ett arbetsblad, framtaget under hösten, som är tänkt att kunna användas under ett lektionstillfälle. Tanken är enkel: läs boken, se filmen – eller tvärtom.

Jenny Jägerfeld: ”Att man ska läsa boken först – det tycker jag är trams”

Författaren Jenny Jägerfeld i samtal med Fatima Khayari

Författaren och psykologen Jenny Jägerfeld samtalade med moderator Fatima Khayari om kopplingen mellan film och litteratur – och om varför film kan vara en ingång till läsning snarare än en ersättning. Jägerfeld berättade om en före detta pojkvän på Irland, dyslektiker och kock, som efter att ha sett Trainspotting på bio för första gången läste Irvine Welshs roman – och sedan fortsatte läsa. Filmen blev hans väg in i litteraturen. Den sortens exempel, menade Jägerfeld, visar att idén om att man alltid ska läsa boken före filmen är förlegad. Har man sett handlingen utspela sig visuellt blir det lättare att hänga med i texten – särskilt för den som har dyslexi, ADHD eller svenska som andraspråk.

Som psykolog lyfte Jägerfeld att barn idag är starkare visuellt än tidigare generationer. Genom sitt arbete med kognitiva utredningar inom BUP har hon sett hur barn konsekvent presterar bättre på visuella deltest, något som ständigt behöver omnormeras. Film möter barn där de är starka, och en gemensam filmvisning är dessutom demokratisk – alla tar in samma berättelse på samma gång, oavsett lästempo eller avkodningsförmåga. Det öppnar för samtal i grupp där olika tolkningar av samma händelse kan lyftas.

Samtalet kretsade också kring hur Jägerfelds bok Comedy Queen blev film. Manusförfattaren Linn Gottfridsson behövde lösa det som boken gör i jag-form – att visa huvudpersonen Sashas inre tankar. Lösningen blev den tillagda karaktären John, som gestaltar temat flykt på ett visuellt sätt. Jägerfeld hade bara en invändning mot manuset: att relationen mellan Sasha och John inte skulle bli en kärlekshistoria, utan stanna vid vänskap. Det önskemålet tillmötesgicks, och Jägerfeld beskrev samarbetet som smidigt.

Jägerfeld delade också med sig av sitt bästa produktivitetstips: Pomodoro-metoden. Man lägger undan telefonen, stänger ner mejlen och jobbar koncentrerat med en enda sak i 25 minuter. Sedan tar man fem minuters paus – viker tvätt, plockar i diskmaskinen – och sätter igång igen. Metoden hjälper henne att hålla koll på hur lång tid saker faktiskt tar och att övervinna motståndet mot att börja. ”Det är bara 25 minuter – jag kan lura mig själv.”

Att läsa film tillsammans – Shared reading film i praktiken

Carolina Falk berättar om Shared Reading Film i praktiken

Carolina Falk, Utvecklare Barn och Unga på Film i Skåne, presenterade Shared Gaming & Film Stories – en metod som Film i Skåne och Game Habitat har utvecklat under 2025 i samarbete med Eslövs kommun som fick medel i Region Skånes utlysning Kulturresidens för lärande 2024. Metoden tar inspiration från den brittiska samtalsmetoden Shared Reading och anpassar den till film- och spelupplevelser. I Shared Reading läser en läsledare en text högt för en grupp, pausar och bjuder in till samtal – alla deltar utifrån sina egna förutsättningar, oavsett läsvana. Falk har applicerat samma princip på film: man visar ett kort klipp, stannar och ställer öppna frågor som ”Vad är det som händer?” och ”Hur känner den här personen sig?”

Metoden testades i ett pilotprojekt med tre klasser i årskurs fyra i Eslövs kommun, och resulterade i fritt tillgängliga handledningar för både film och digitala spel, publicerade på filmiskane.se. En av klasserna fortsatte på egen hand att arbeta med metoden i andra filmer och ämnen. Läraren rapporterade att eleverna kom varandra närmare – de började uppmärksamma varandras upplevelser och förde djupare samtal sinsemellan.

Falk lyfte också Maria Söderling, lektor i Burlövs kommun, vars avhandling ”Elever erfar och representerar världen visuellt” undersökt hur mellanstadieelever skapar mening genom fotografi – ett arbete som inspirerat projektet. Dessutom presenterades ett nytt webbinarium, ”Kameran, bilderna och samtalen”, framtaget tillsammans med Elias Fryk och Linda Sternö från Akademin Valand. Det riktar sig till pedagoger och finns fritt tillgängligt på Filmriket.

Att skapa film för unga – en regissörs perspektiv

Christian Zetterberg på scen under Skolbiodagen 2026

Regissören Christian Zetterberg samtalade med Stefan Barkman från Filmregionerna om att göra film med och för barn. Zetterberg, som har en bakgrund inom filmpedagogik och fritidspedagogik och idag arbetar som producent på SVT Barn, har gjort tre kortfilmer: Skoldiscot (2018), Shower Boys (2021) och Spelregler (2024) – den sistnämnda visades under dagen. Samtliga kretsar kring normer, machokultur och hur barn i tio-trettonårsåldern navigerar samhällets förväntningar.

Zetterberg berättade att Spelregler växte ur en verklig händelse – en skolcup där en av hans elever blev uthängd och situationen eskalerade. ”Jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera det”, sa han. Filmen utforskar vad som händer när idrottens regler krockar med barns behov av att vara sig själva. Zetterberg betonade att han inte gör utbildningsfilm, men att hans filmer alltid ska ha ett mervärde som fungerar som diskussionsunderlag – gärna med ett öppet slut.

En central del av samtalet handlade om hur Zetterberg arbetar med unga skådespelare. Han involverar barnen redan i utvecklingsfasen genom workshops och bygger berättelsen tillsammans med dem utifrån en färdig kärna. Till Spelregler träffade han 200 barn under castingen innan han hittade Hannes, som spelar Theo. Zetterberg lyfte också kortfilmens styrka i skolsammanhang – till skillnad från en långfilm på 93 minuter ryms en kortfilm på tolv minuter inom en lektion, med tid kvar för samtal och bearbetning efteråt. På frågan om vad han säger till unga som vill börja göra film svarade Zetterberg: ”Du bär på en historia oavsett om du vet om det eller inte.” Det är också kärnan i hans eget skapande – alla hans filmer utgår från saker han själv upplevt, sett eller känt.

Möt filmdistributörerna

Daniel Lundquist från TUFF Filmdistribution berättar om deras filmer

Under eftermiddagen presenterade sex distributörer sitt aktuella skolbioutbud: TUFF, Folkets bio, TriArt, Njuta Film, Smorgasbord Picture House, Swedish Film och Svenska Filminstitutet. Varje distributör fick en kort stund att lyfta kommande och aktuella titlar – från animerat för de allra yngsta till dokumentärer och drama för gymnasiet.

Utbudet spände brett: socialrealistiska animerade barnfilmer, dialoglösa rymdäventyr, nordiska sagofilmatiseringar, feelgood från Nordmakedonien, Oscarnominerade animationer och dokumentärer från Kongo till Frankrike. TriArt lyfte särskilt ett nytt samarbete med franska filminstitutet CNC kring filmhandledningar anpassade för svenska skolor, och presenterade boken En poet – framtagen med Förenade förorter – där en av poeterna läste ur sitt bidrag på scen.

Ett genomgående tema var att allt fler filmer levereras med pedagogiskt material och filmhandledningar, och att skolbioutbudet spänner allt bredare, från förskola till gymnasium.

Praktisk och inspirerande filmpedagogik med Emilia Henriksson

Emilia Henriksson, filmare, filmpedagog och grundare av Artax Filmlabb

Emilia Henriksson, filmpedagog och grundare av Artax Filmlabb, delade med sig av lärdomar från sitt arbete med att göra film tillsammans med barn och unga. Hon började med ett brandtal för de fria mötesplatserna. Själv formades hon på Valhalla, ungdomens hus i Falun, där unga fick testa allt från film till rollspel och musik – med stöd av en enda vuxen som inte styrde, utan möjliggjorde. ”De här platserna börjar försvinna”, konstaterade hon. Hennes utgångspunkt: det viktigaste är att skapa sammanhang. Identifiera vad unga behöver, skapa en plats, bygg relationer – och låt saker ta tid. Kultur för barn och unga måste kosta pengar, betonade hon, helst finansierat av allmänna medel.

Som exempel lyfte hon Ladyfest Film, ett filmläger för tjejer och ickebinära som hon startade med Film i Dalarna. Projektet växte snabbt, men tvingade henne också att tänka om kring tillgänglighet – platserna fylldes av medelklassungdomar. Lösningen blev att gå utanför algoritmerna: besöka SFI-klasser, ringa runt personligen och använda fysiska flyers som kan översättas. Ur det arbetet växte Artax Filmlabb fram – med animationsworkshops, en egen animationslåda och digitala kurser via Filmriket, riktat mot allt från kulturskolan till anpassad grundskola.

Visuell läskunnighet med utgångspunkt i Death of a Fantastic Machine

Elin Ljungqvist berättar om Visuell läskunnighet med utgångspunkt i Death of a Fantastic Machine

Elin Ljungqvist, filmpedagog och lärare, presenterade ett pågående projekt: en lärarhandledning till kortfilmsversionen av Axel Danielsons och Maximilien Van Aertrycks Death of a Fantastic Machine, producerad i samarbete med New York Times. Kortfilmen är cirka 17 minuter och innehåller till skillnad från långfilmen även AI-genererade bilder – perfekt för en lektion.

Ljungqvist lyfte en central poäng: Sverige är duktigt på läsfrämjande men långt efter på visuell läskunnighet. Bildämnet har 240 timmar under hela skoltiden jämfört med svenskans 1 490 – ”man kan inte bara dumpa över det på bildläraren”. Materialet är därför utformat för alla ämnen och har testats med närmare tusen elever från årskurs 4 till gymnasiet. Bland övningarna finns en bild-och-text-uppgift där eleverna diskuterar hur bildens innebörd förändras beroende på vilken text man lägger till, och tvåhörnövningar kring medievanor som genererar oväntat rika diskussioner. Projektet har också tillgång till en camera obscura byggd av ett partytält, som använts i NO-undervisningen.

Trender och lärdomar med Karolina Westling

Karolina Westling, universitetslektor, avslutar Skolbiodagen under BUFF 2026

Dagen avslutades med Karolina Westling, universitetslektor i filmvetenskap vid Göteborgs universitet, som bland annat har utvecklat kurserna ”Barn och ungdom i mediesamhället”, ”Filmvetenskap med pedagogisk inriktning” och ”Ungdomskultur, film och lärande”. I över 20 år har hon forskat kring barn, unga och rörliga bilder – från medie- och informationskunnighet (MIK) till barns eget filmskapande.

Westling talade om trender och tendenser inom filmpedagogiken och visade bland annat hur barn skapar lekar inspirerade av populärkulturella fenomen, och hur vuxna kan ta dessa uttryck på allvar som en del av barns mediepraktik. Hennes forskning understryker att visuell läskunnighet är lika angeläget som verbal och skriftspråklig kompetens – ett budskap som knöt an till dagens genomgående tema: vi lever i ett bildsamhälle, och att förstå och kritiskt förhålla sig till rörliga bilder är en demokratifråga.

Dagen avslutades med en matchmaking där deltagarna delades in i grupper och i tur och ordning fick träffa talare och andra deltagare i korta samtal – från filmforskare och animationspedagoger till distributörer. Ett tillfälle att knyta kontakter, bolla idéer och avrunda Skolbiodagen.

Som samarrangörer vill vi på Film i Skåne rikta ett stort tack till alla som deltog i Skolbiodagen under BUFF 2026!