Skolbiodagen 2025 bjöd på inspiration, utbud och filmpedagogik

Skolbiodagen den 18 mars 2025, arrangerad av Film i Skåne, BUFF, Svenska Filminstitutet, Filmregionerna och FOMP, blev en inspirerande manifestation för filmens betydelse i skolan och samhället. Genom engagerande tal och personliga berättelser belystes filmens kraft att väcka empati, förståelse och gemenskap bland barn och unga.

Under inledningen betonade Janne Grönholm, ordförande i kulturnämnden i Malmö, hur film gör Malmö större – både genom en växande filmbransch och genom möjligheten för barn och unga att uppleva film som konstform. Han lyfte fram den kulturella allemansrätten som en nyckel för att ge barn och unga tillgång till film, från kulturskolan till gymnasiet.

Malin Nygren från Svenska Filminstitutet påminde om att det i år är 30 år sedan den första Skolbiodagen anordnades. Hon lyfte BUFF:s betydelse som arena för skolbio och beskrev hur dagen syftar till att inspirera fler att arbeta med skolbio, stärka de som redan gör det och bygga starkare strukturer i kommunerna. Julia Granath från BUFF beskrev filmfestivalens roll som en inspirationskälla och delade sin egen upplevelse av att ha blivit inspirerad av regissören till The Boy with the Pink Pants, en film som blev Italiens mest sedda förra året.

Ralf Ivarsson, VD för Film i Skåne, uppmärksammade att Skolbiodagen och Film i Skåne båda firar 30 år. Han påminde om att filmpedagogik var en av de drivande anledningarna till att Film i Skåne grundades och presenterade Jeanette Schjerva, Film i Skånes konsulent visning/spridning samt kontaktperson för skolbiofrågor och Carolina Falk, utvecklare av vår filmpedagogiska verksamhet barn och unga. Carolina Falk berättade att hon, tillsammans med Carin Granath, utvecklare film i Sörmland, är sammankallande för Filmregionernas arbetsgrupp FIBU – Film barn och unga som samlar nästan alla film barn och unga utvecklare i Sveriges 19 filmregioner.

Linda Svensson från FOMP (förening för Film och Mediepedagogik ) talade om filmpedagogikens betydelse och lyfte skolans pedagogers roll i detta viktiga arbete.

Anna Håkansson och David Sundquist från Svenska Filminstitutet informerade om det stödmaterial som finns tillgängligt för skolbio. De lyfte fram att Filminstitutet erbjuder över 1000 filmhandledningar och att nästa ansökningsperiod för Stöd till filmkulturell verksamhet för barn och ungdom är 15 september-13 oktober. Både Carolina Falk och Jeanette Schjerva kan hjälpa de skånska kommuner som vill söka för att till exempel starta upp skolbio.

Anna Croneman: ”Skolbion viktigare än någonsin”

I ett inspirerande inledningstal betonade Svenska Filminstitutets VD, Anna Croneman, betydelsen av skolbio och dess avgörande roll för framtiden. Croneman, som själv har lång erfarenhet som producent och programchef på SVT, lyfte fram personliga minnen för att understryka vikten av film i skolan.

Svenska Filminstitutets VD Anna Croneman höll inledningstal på Skolbiodagen 2025

Anna Croneman inledde med en återblick till 1982, då hon som 14-åring såg skolbiofilmen ”Christiane F. – Wir Kinder vom Bahnhof Zoo” – en upplevelse som kom att påverka henne djupt. Hon beskrev hur filmen, som handlar om en ung flickas kamp mot droger i Berlin, gav henne ordet ”vanmakt” för att sätta ord på egna upplevelser av att växa upp i en familj med missbruksproblem. ”Knark dåligt. Skolbio bra,” sammanfattade hon humoristiskt men allvarligt.

Men Croneman konstaterade samtidigt att skolbio idag inte är en självklarhet i Sverige. Endast hälften av landets kommuner erbjuder skolbio, något som hon vill ändra på. Efter en nyligen genomförd resa till Frankrike där man planerar stora satsningar på skolbio, betonade hon vikten av att Sverige följer efter.

Filmen kan, som ingen annan konstform, placera oss i världar vi inte kan föreställa oss eller ta oss till geografiska platser vi inte kan nå. Det är en chans att uppleva sådant man kanske inte skulle ha valt själv men som kan betyda väldigt mycket.

Hon underströk också filmens unika kraft i att skapa gemenskap och koncentration, särskilt i en tid då uppmärksamhetsspannet är kortare än någonsin. ”Biografen är den enda platsen där alla stänger av sina mobiltelefoner”. ”Skolbio kan vara den plats som stärker en gemenskap och ett ”vi”, framhöll hon.

Skolbion är en självklar del av de kulturupplevelser som unga ska få ta del av, men vi möter också kommuner med starkt kulturutbud där filmen inte inkluderas. Svenska Filminstitutet har nyligen genomfört en undersökning där det framkom att en tredjedel av ungdomar mellan 15–19 år aldrig någonsin varit på bio med skolan. Det är många aktörer som måste samarbeta för att skolbion ska fungera. Alla goda krafter måste samverka, inte bara för att få ihop ekonomin, utan även för att stärka det gemensamma ”vi:et” i vårt samhälle. Tillsammans finns resurser och kunskap.

Avslutningsvis uttryckte Croneman hopp om att skolbion ska hjälpa till att skapa ett förnyat intresse för svensk film, både bland framtidens publik och blivande filmskapare.

Tomas Alfredson

Tomas Alfredson delade med sig av sina tankar om filmens förmåga att manipulera tid, skapa mening och öppna dörrar mellan människor. Han beskrev filmkameran som en tidsmaskin – ett verktyg för att fånga och omforma ögonblick. Hans första insikt om detta kom redan som barn, när han lekte med en 8 mm-kamera hemma. Film blev inte bara ett sätt att berätta historier, utan också en brygga till en frånvarande far som själv arbetade med film.

Tomas Alfredson i samtal med Filminstitutets Malin Nygren

För Alfredson är filmskapandet en möjlighet att “tala till punkt”. Han berättade att han ofta upplever det svårt att uttrycka sig i stora sammanhang, men att filmens format ger honom chansen att vara noggrann med både ord och bild. Det är en process där varje detalj – från klippning till ljudläggning – bidrar till att skapa en sammanhållen upplevelse för publiken.

Biografens betydelse – en gemensam ritual

Alfredson lyfte också bioupplevelsen som en unik ritual, där publiken delar en gemensam förväntan och samlas kring en berättelse. Han beskrev hur han ibland testar sina filmer genom att helt enkelt lyssna på publikens andetag – en kollektiv reaktion som kan avslöja om en scen är för långsam, obegriplig eller engagerande.

Ett personligt exempel på filmens förmåga att överbrygga avstånd delade han genom en berättelse om sin egen skilsmässa. Under en tid av frostig kommunikation föreslog ett av hans barn att familjen skulle gå på bio tillsammans. De såg filmen Borat – och skrattade så mycket att alla spänningar försvann. Efter den upplevelsen kunde de börja prata igen.

Alfons Åberg och barnpubliken

Alfredson berättade om sitt arbete med Alfons Åberg-filmerna, där han tillsammans med Gunilla Bergström experimenterade med hur man kunde överföra bokseriens enkelhet till film. Istället för att skapa en live-action film eller traditionell animation valde de att bygga upp bokuppslag som fysiska popup-miljöer, där kameran kunde röra sig genom scenerna. På så sätt kunde böckernas karaktär bevaras och barnen tillåts fylla i med sin fantasi, precis som när de läser böckerna.

Han beskrev hur barn är en uppriktig och krävande publik – de är engagerade, men om filmen tappar dem springer de därifrån. Deras direkta och ärliga reaktioner gör dem till den kanske mest givande målgruppen att arbeta för.

Magkänslan som vägvisare

Under samtalet återkom Alfredson flera gånger till vikten av magkänslan i skapandet. Han menade att de mest lyckade filmscenerna ofta styrs mer av intuition än av intellekt. Samtidigt är publikens upplevelse alltid närvarande i hans tankar, särskilt när det gäller filmer för barn.

Avslutningsvis reflekterade han över sin egen framtid som filmskapare:

“Att göra film är inte alltid skrattigt, men i bästa fall lustfyllt. Jag har fått vara med om många roliga och svåra uppgifter och är väldigt tacksam för det. Nu finns det många unga filmare som man väntar på med spänning. Jag har kanske några filmer till i mig, sedan får det vara nog.”

Skolbio i Avesta med elevledda samtal av elevkulturombud

Från Dalarna var Malin Grimfeldt kulturpedagog/ungdomsstrateg på plats med Elevkulturombuden Tekla Lehtonen, Vilgot Engström, Elvira Norgren samt Alex Mattsson och berättade om Avestas banbrytande arbete med skolbio. I Avesta får eleverna en central roll i skolans kulturliv genom Elevkulturombud (Ekos). Från årskurs 4 kan elever vara med och välja vilka filmer, konserter och scenföreställningar som ska erbjudas genom skolans kulturgaranti. Det gör att kulturutbudet speglar vad unga faktiskt vill se och uppleva.

Från Dalarna var Malin Grimfeldt kulturpedagog/ungdomsstrateg på plats med Elevkulturombuden Tekla Lehtonen, Vilgot Engström, Elvira Norgren samt Alex Mattsson

Elevkulturombud – kultur på ungas villkor

Varje skola utser minst två elevkulturombud, som deltar i utbudsdagar och filmfestivaler för att kunna välja ut rätt filmer och föreställningar. De får också utbildning i att analysera och diskutera film, vilket inte bara påverkar deras eget filmintresse utan även smittar av sig på familjer och skolkamrater.

– Man ser film på ett annat sätt när man blivit ett elevkulturombud. Det blir naturligt att analysera och prata om innehållet, säger Malin Grimfeldt, kulturpedagog i Avesta.

Elevkulturombuden ser på trailers, röstar om filmval och skapar diskussionsfrågor som används i klasserna efter visningarna. Filmer som tar upp svåra ämnen hanteras med omsorg, ibland med stöd av kuratorer och andra vuxna.

För att skapa en stabil struktur har Avesta placerat skolbioveckan precis före sportlovet. Det gör det enklare för skolorna att planera, och undviker krockar med nationella prov. Under veckan genomförs två visningar per dag där elevkulturombuden välkomnar klasserna, presenterar filmen och leder samtal efteråt.

– När vuxna inte är med i diskussionerna blir elevernas svar ärligare och öppnare, berättar Malin Grimfeldt.

Film som del av lärandet

Lärare har tillgång till filmhandledningar och kan välja att fördjupa elevernas upplevelse genom filmpedagogiska samtal i klassrummet. Skolbioveckan är mer än bara filmvisning – det är en del av undervisningen och skapar möjligheter för reflektion och diskussion.

Att vara elevkulturombud är en erfarenhet som många tar med sig vidare. Vissa har gått vidare till uppdrag i Riksteaterns lokala och nationella styrelser. Genom engagemanget utvecklas en djupare förståelse för kulturens roll i samhället – och en insikt i att film kan vara så mycket mer än underhållning.

Filmtittarpedagogik: Så kan samtal om film stärka elevernas förståelse

Hur kan vi förbereda eleverna inför en filmvisning och få dem att reflektera efteråt? Jennie Elvö, utvecklingslärare och förstelärare i svenska i Kalmar kommun, presenterade hur ”filmtittarpedagogik” kan hjälpa elever att tolka och förstå film bättre. Jennie tilldelades FOMP-priset 2024 för sin framgångsrika metod ”filmtittarpedagogik” som främjar elevers läsförståelse.

Jennie Elvö föreläser om filmtittarpedagogik

Förberedelse: En nyckel till bättre filmupplevelser

Många elever har aldrig varit på bio och saknar erfarenhet av att se film i en större salong. Jennie Elvö lyfter vikten av att introducera filmen innan visningen för att skapa en tryggare och mer engagerad upplevelse.

– Många elever har inte upplevt en biovisning tidigare. Att få gå på bio kan vara en stor händelse, och vi behöver hjälpa dem att förstå och ta till sig filmens språk, förklarade hon.

Förberedelsen kan exempelvis handla om att titta på filmens trailer, diskutera filmens titel eller sätta den i en kontext som eleverna kan relatera till.

Strukturerade samtal ökar förståelsen

Efter filmvisningen är samtalet centralt. Genom styrda samtalsmodeller får alla elever möjlighet att uttrycka sig och ta del av olika perspektiv. Jennie Elvö arbetar ofta med en modell som kallas Karusellen, där klassrummet delas in i stationer med frågor kopplade till filmen.

– Samtalen gör att eleverna lär av varandra. Många snappar upp detaljer som andra missat, och diskussionerna ökar förståelsen för både filmens handling och dess tematik, sa Jennie.

I Karusellen skriver eleverna ner sina tankar på stora papper och flyttar sig sedan mellan stationerna för att läsa och bygga vidare på tidigare gruppers resonemang. Metoden ger struktur och stöd, särskilt för elever med svenska som andraspråk.

Kreativa metoder för reflektion

För att fördjupa analysen av filmen kan eleverna även skriva brev till filmens karaktärer och besvara dem ur karaktärernas perspektiv. Ett annat sätt att arbeta vidare med filmen är att låta eleverna fundera över alternativa slut eller skapa en egen presentation kopplad till filmens teman.

Jennie Elvö berättade om en skolvisning av filmen Bullets, där eleverna i förväg fick se trailern och samtala om filmens miljöer.

– Vi valde en mindre biosalong för att skapa en mer intim upplevelse. Det var en stökig klass, men filmen fångade dem helt. Samma film har vi även sett i klassrummet, men bioupplevelsen gjorde något extra, berättade hon.

Genom att arbeta med film på ett pedagogiskt sätt blir det inte bara en upplevelse utan en del av elevernas lärande. Samtal och reflektion gör att de får nya perspektiv och en djupare förståelse för filmens berättande.

Skolbioåret 2025 – Ett inspirerande utbud från Sveriges filmdistributörer

Under 2025 presenterar flera svenska filmdistributörer ett inspirerande och varierat utbud av filmer särskilt anpassade för skolbio. Här finns något för alla åldrar, med berättelser från hela världen som berör viktiga teman och erbjuder både underhållning och lärande.

Smörgåsbord Picturehouse erbjuder filmer som lyfter fram mångfalden i den globala barn- och ungdomsfilmen. Bland årets höjdpunkter finns den animerade filmen ”De hungriga björnarna och resan till Nordpolen”, speciellt lämplig för elever i årskurs 1. Andra intressanta filmer är den danska live action-filmen ”Barnen från Silvergatan”, dubbad till svenska, samt den Cannes-prisade franska filmen ”Lyckans ost”, som också ingår i BUFFs nationella filmvecka. Distributören presenterar även ”Biru unjarga”, en unik film på samiska.

Folkets Bio erbjuder en bred repertoar med filmer som lyfter fram viktiga teman för unga tittare. ”Livet är stort”, med premiär 11 april, ingår både i BUFF och i dess nationella filmvecka. Här finns även ”Punkdrömmar”, som berättar historien om bandet Borgerlig Begravning, samt ”Kattbreven”, en filmatisering av en populär bok. För de yngsta barnen finns ”Vem är vem”, särskilt lämpad för förskolans skolbioverksamhet.

Folkets bio presenterar sina Skolbio-filmer

Lucky Dogs satsar på kvalitativa filmer med både litterära och sportsliga teman. Bland filmerna återfinns ”Kensukes Rike”, en vackert animerad berättelse baserad på en älskad bok som många skolbarn redan känner till. Den har premiär 18 april. Dessutom visas ”Young Hearts”, som har Sverigepremiär under BUFF och går upp på bio den 6 juni. ”Julies Tystnad”, en film om en ung tennistalang, hade Sverigepremiär på GIFF och får biopremiär den 15 augusti, visas också på BUFF.

Svenska Filminstitutet, representerat av Anna Håkansson, fortsätter arbetet med att göra det svenska filmarvet mer tillgängligt och användbart för skolbio, vilket öppnar upp för en bred kulturell och historisk förståelse hos unga tittare.

TriArt presenterar ett starkt och varierat utbud, bland annat filmer som ”Aleque och Issay”, ”Leva Lite”, ”Hacking Hate”, ”Nunnan: 25 år i kloster”, ”Kevlarsjäl”, ”I huvudet på Bo” och ”Rörelser”. Utöver detta erbjuder TriArt även ett urval av kortfilmer med ett särskilt minoritetsfokus, vilket stärker skolbions roll i att lyfta fram mångfald och representation.

TUFF Filmdistribution fokuserar på kortfilmsformatet med ”Tillsammans i vått och torrt”, ett paket med fyra kortfilmer på totalt 34 minuter, särskilt lämpade för barn upp till 7 år. Filmerna behandlar teman som vänskap och familjeband. Dessutom erbjuder TUFF två starka långfilmer från Nya Zeeland: ”The Mountain”, med premiär 18 april, och ”Uproar”, en film riktad till högstadiet med Julian Dennison från ”Hunt for the Wilderpeople”, som utforskar teman kring identitet, familj och politik.

Distributörerna erbjuder ett rikt utbud av filmer med hög kvalitet och relevans, som engagerar elever i viktiga teman och historier från hela världen.

Från älskad bokkaraktär till biofåtöljen
– Christian Ryltenius, regissör på Slugger Film

Film i Skånes konsulent för visning & spridning, Jeanette Schjerva, samtalade med regissören Christian Ryltenius från Slugger Film, i ett samtal om animation, berättande och utmaningar med att skapa film för barn och familjer.

Christian har alltid älskat att teckna. Som barn var det hans främsta uttrycksform, även om idrott och fotboll också fanns med i bilden. Han hamnade i barnfilmsvärlden, delvis för att många kopplar ihop animation med just barnfilm – trots att formatet fungerar för alla åldrar.

Regissör Christian Ryltenius i samtal med Film i Skånes Jeanette Schjerva

När den första Bamse-filmen planerades diskuterades det om den skulle göras i 3D, men teamet valde att hålla sig trogna Rune Andréassons klassiska 2D-stil. På Slugger Film arbetar tecknare som tidigare jobbat direkt med Andréasson, vilket har bidragit till att Bamse-filmerna behåller sitt ursprungliga uttryck. Nu är de uppe i sin sjätte film, där Bamse har utvecklats både som karaktär och som pappa – något som ger nya möjligheter till berättelser. Tidningen har också moderniserats och är idag ett av Sveriges största varumärken.

Christian och hans team arbetar också med Mamma Mu, där animationen låter fantasin få fritt spelrum. Han visar ett filmklipp som illustrerar just detta – hur roligt det kan vara att klä ut sig och låtsas vara någon annan. Han lyfter även fram musiken i filmen, komponerad av Henrik Lörstad, som blivit både Guldbagge-nominerad och nominerad till Harpa-priset i Berlin.

Att balansera frihet och respekt är en ständig utmaning när man arbetar med etablerade karaktärer. För stora friheter kan leda till kritik, medan för stor respekt riskerar att hämma kreativiteten. Samtidigt är det svårt att få finansiering för originalberättelser – branschen är i hög grad beroende av redan etablerade varumärken. Trots det skulle Christian gärna utveckla ett fantasyprojekt för äldre barn och ungdomar, en genre han länge velat utforska.

Filmen Super-Charlie gjordes i 3D för att passa en internationell marknad och har haft betydligt högre försäljning än många av Slugger Films andra filmer. Christian ser gärna att de fortsätter att arbeta både med 2D och 3D, där 3D kan komplettera mer komplicerade scener samtidigt som de bevarar det analoga hantverket med papper och penna.

En viktig del av arbetsprocessen är att visa filmerna för barn under slutfasen av produktionen. Förskolor och festivaler som BUFF ger värdefull feedback, och ofta handlar justeringarna om ljudet – vissa effekter kan upplevas som skrämmande. Han minns en visning av Bamse och häxans dotter där barn började gråta, men poängterar att barn ofta klarar mer än vuxna tror.

Avslutningsvis lyfter Christian fram vad som gör en riktigt stark bioupplevelse: ”Det bästa bioupplevelserna för mig är när man har mycket att prata om efteråt. Flow till exempel är helt sagolik och är bland det bästa jag sett. Alla har en egen tolkning av den filmen. Då har man verkligen lyckats med någonting.”